Midnattssolsrallyt…..
Först lite grann om Midnattssolsrallyt.
Midnattssolsrallyt kördes ursprungligen första gången 1950 och sista gången 1964. Rallyt ansågs vara landets hårdaste och hade även hög status utanför landets gränser. Rallyts sträckning varierade från år till år men det var alltid gott om publik, både på specialsträckorna, transportsträckorna och vid uppehållen.
År 2006 återuppstod rallyt, nu som ett historiskt rally. Succén blev omedelbar och antalet åskådare uppskattades till cirka 100 000.
Midnattssolsrallyt körs i två klasser: Den ena klassen går ut på att köra rallyt på idealtid,
antingen med eller utan trippmätare. Idealtiden är avpassad så att snitthastigheten ligger på cirka 50 kilometer i timmen.
I rallyklassen är det snabbheten som gäller. Dessutom finns det flera underklasser beroende på motorstorlek och bilens ålder.
Vi har kört de 6 senaste Midnattssolsrallyn, vi var inte med de 2 första åren.
Vi tävlar i regularity med min SAAB 96 från 1961.
I regularity ska man på sträckorna hålla en given snitthastighet, oftast är det 50 km/t. Det låter enkelt men det är det inte. För att hålla snitthastigheten måste man ibland bromsa bort fart och ibland ligga på betydligt mer än 50 km/t. För att hålla koll på detta, så använder Lasse (som är både min sambo och kartläsare) en extra monterad gammal Halda Tripmaster och ett tidtagarur. Han vet hur lång tid det tar att köra 200 m eller 1,5 km eller 2,2 mil i 50 km/t. Han har nollställt tripmätaren vid starten och startar tidtagaruret. Han jämför tripmätare och tidtagarur med sin tabell. Ligger vi före får jag
bromsa och ligger vi efter får jag gasa. Det gäller att ligga rätt ”hela sträckan”, för längs sträckan finns hemliga kontroller. (man vet ej var eller hur många). Man blir bestraffad med tidsprickar oavsett om man ligger före eller efter idealtiden och så blir man tidspricksbelastad vid målet om man ligger fel.
Det är kartläsaren som har det svåra jobbet. Och hela tiden måste han vara alert.
Vi kör samma sträckor som den historiska rallyklassen (där gäller det att köra så fort som möjligt).
I regularity klarar man sig bra med en standardbil, den behöver inte vara trimmad, den behöver ej heller vara utrustad med bur. Som förare/kartläsare behöver man ej heller ”rallyoverall”.
De flesta sträckorna är gamla klassiska rallysträckor och är alltså grusväg. (Ja, det blir lite skavanker
med grusväg)
I år (2013) gick vi i mål på 31 plats av 40 startande. Lasse läser tidtagarur och tripmätare bättre och bättre. Nu hänger det på mig. På sträckor med rullgrus är jag för feg med gasen så där tappar vi tid.
Det är något vi ska jobba med i år. Kanske det blir bättre med så kallade grusdäck??? Vi tror det, så vi har köpt en uppsättning av grusdäck och ska nu i vår köra lite grusväg och se hur det fungerar.
2012 återinstiftades ett dampris, det blev Ewy Rosqvists pokal. Hon vann själv damklassen flera gånger i det gamla Midnattssolsrallyt. Det är ett vandringspris som delas ut dels till bästa kvinnliga föraren i regularity och bästa kvinnliga föraren i den historiska rallyklassen. (Detta gör att det blir fler kvinnliga förare i detta anrika rally.)
Bilen får lite omvårdnad innan rallyt, vi ser till att den är nysmord, att bromsarna är nyservad osv.
Eftersom vi använder bilen ganska flitigt under säsongen så känner vi bilen ganska bra och vet vad vi bör justera/fixa till. Inför 2013 års rally bytte vi tillexempel alla fjädrar och stötdämpare runt om. Vi lyxade även till det med en så kallad ”ökenfläkt” då tvåtaktarens motortemperatur gärna blir hög när det är varmt ute. (”Ökenfläkten” ger bättre kylning då den är 6-bladig istället för originalet som har 4
blad.)
Så fort man kan anmäla sig till rallyt gör vi det och sedan råder en nervös väntan tills startlistan presenteras. Hittills har vi kommit med varje gång. Det man kan göra i förväg mera är att se till att man har någonstans att bo (vi brukar bo på hotell), se till att man har ett serviceteam (vi brukar ha med 2 killar som kör vår servicebil och är vana att skruva). Det är frivilligt att ha med serviceteam, men bekvämt när något händer.)
2013 var rallyt ca 120 mil transportsträckor och ca 23 mil specialsträckor (+ att ta sig till och från Karlstad som var huvudort för 2013 års rally.)
Vi hade en fast serviceplats på Färjestadens Travbana i Karlstad. Man utgår varje morgon från den fasta serviceplatsen och kommer tillbaka dit på kvällen.( 2014 vet vi ännu inte om det blir Karlstad igen som huvudort).
2013 var det lite nytt i regularity. Istället för hemliga bemannade tidkontroller längs sträckan, utrustades varje bil med en GPS-sändare. Detta innebar att man inte behövde några extra funktionärer på grund av regularityklassen och dessutom kunde man ha betydligt flera hemliga kontroller. Så i år ställdes det ännu högre krav, speciellt på kartläsaren. Men tävlingen blev mera rättvis upplevde vi, nu var det svårt att gissa var den hemliga kontrollen fanns. Detta syntes också i resultatlistan. Det var många ekipage som fick betydligt flera tidsprickar i år om man jämför med 2012.
Vi brukar komma upp dagen innan för att hämta ut roadbook och dekalerna som ska sitta på under rallyt.
Dag 1 onsdag är det besiktning på förmiddagen. Då ska alla dekaler sitta på plats och alla papper och bilen vara i ordning. Besiktningen gick bra. Det är mycket folk i rörelse på serviceplatsen. Här kan den bil- och rallyintresserade få sitt lystmäte. Man kan titta på sina favoritrallybilar och sina favoritförare.
Ja, det är många som kommer fram till vår bil. Många blir nostalgiska, när de ser vår utrustning. (Och vi kör uppklädda i god 60-talsanda under rallyt)
På kvällen åker vi ut till Kalvholmen, det är första sträckan för rallyklassen. Vi i regularity
åker bara sträckan rätt igenom och fortsätter ut till vår första sträcka.
Den går bra för oss, vi lägger oss mycket nöjda och trötta.
Torsdag: Idag börjar ”allvaret”. Vi ska åka 8 sträckor idag.
Vi startar i samma ordning som på onsdagen, det vill säga i startnummerföljd.
Dagens första sträcka är bara lite drygt 8 km lång, (SS 2 Fisketjärn), den känns ”lagom” lång för att komma in i rallyt, det vill säga att jag håller farten och att Lasse har koll på tiden och sträckan vi åker.
Sträcka 3 är Stömne, den är lite längre, drygt 20 km lång.
Inför starten av en av förmiddagssträckorna hör vi ett mystiskt ljud. Något slår, vi tror vi vet vad det är. Killen i starten säger till oss att det låter lite konstigt. Lasse får se en yxa och ber att få låna den. Han tar bort navkapseln och snobbringen på höger bakhjul, det var därifrån det mystiska ljudet kom. Mycket riktigt där var också felet, fettkoppen till bakhjulslagret ligger och slår i navkapseln. Lasse ”slår” dit fettkopp, snobbring och navkapsel. Men gör det inte riktigt ordentligt.
– Där ramla snobbringen av, säger jag när jag ser den i den högra backspegeln.
– Nej, säger Lasse.
Men jag får rätt, Vi ber en av killarna som är med som brandman på sträckan att innan han åker därifrån rädda kapsel och snobbring. Vilket han också gör, så vi får tillbaka dem på kvällen.
SS 4 är Häljebyn som idag är en del av den klassiska Svenska Rallyts sträcka Häljebyn- Stömne. Lite krokig mot slutet, blir mycket rattande.
SS 5 Årjängstravet en kort sträcka som vi har fått en maxtid på, vi behöver bara se till att inte överskrida maxtiden så får vi 0 tidsprickar. Tiden känns bra tilltagen och vi får 0 prickar.
Nu har halva torsdagen gått, det är dags för service och lunch inne på Årjängstravet. Bilen har gått bra men är lite törstig så den får tanken uppfylld. Våra magar börjar också kurra och får sitt.
Här är det mycket folk som kollar på rallybilarna under uppehållet.
En av killarna i vår klass har fått lite problem med sin tripmätare och vill ha hjälp. Det var ett enkelt problem, wiren har hoppat ur mätaren. Vi hjälper honom och ser till att clipset håller kvar wiren i mätaren.
Vi är som en stor rallyfamilj när vi är ute, man hjälper den som behöver hjälp. Antingen med goda råd eller mer handgripligt.
Första sträcka efter lunch SS6 Rök, är också en klassisk sträcka från Svenska rallyt, inte heller så lång.
Mot SS 7 Långserud, börjar som en bred väg men slutar betydligt smalare och krokigare. Blir mycket rattande.
Det är för övrigt ganska varmt i bilen då vi ej har aircondition, så det är viktigt att komma
ihåg att hela tiden dricka vatten.
SS 8 Borgvik är också en gammal klassisk Svenska Rallyt sträcka. Krokig och smal…
Dagens sista sträcka är SS 9 Arvika. Drygt 1 km SS nere vid hamnen, i regularity får vi en maxtid på 4 min. Klarar man sträckan på den tiden blir det inga tidsprickar.
Vi drar oss tillbaka till Färjestadens travbana. Idag har vi avverkat ca 7 mil SS och 28 mil transportsträckor.
Bilen får en översyn, den går fortfarande som en klocka så det är inte så mycket att göra åt den.
Kommer en hel del som är rallyintresserade och kollar inne på travbanan. Här kan man i lugn och ro kolla in alla bilar, få en pratstund med sin favoritbesättning. Många har med sig kameran och fotograferar.
Vi väntar med spänning på resultatlistan. Den kommer på kvällen, det har lämnats in en
protest så vår första sträcka blir struken. Det gör att vi halkar ner i startlistan.
Fredag. Rallyts längsta dag både vad det gäller timmar i bilen och längd. 44 mil transport och nästan 8 mil SS.
SS10 Älgsjön, även den har använts i Svenska rallyt, en ganska lång sträcka. 18 km lång
SS 11 Ransberg, 15 km lång.
Det gäller att hålla tungan rätt i munnen på dessa långa sträckor. Man har inte en aning om de hemliga kontrollerna, varken var de är eller hur många.
SS 12 är sedan länge struken, så vi åker till Arvika och Ohlsson brygga och får mat. Där är det även service. Det enda bi behöver är bränsle i bilen. Den drar lite mera än en vanlig bil eftersom vi har takräcke på och att man inte kör precis bränslesnålt under rallyt.
SS 13 Mangen, en klassisk rallysträcka det med. Simon berättar att SS 13 den är allt lite kurvig… Varför skulle han berätta det? Jag förlorar ganska mycket tid i kurvorna på den sträckan, jag kommer aldrig riktigt ifatt. Men det var en vacker sträcka längs Borrsjön.
Nästan så man ville stanna och ta fram Sverigetermosen och campingbordet.
SS 14 Mallbacken är en ganska kort sträcka, drygt 6 km.
I årets rally är det första gången jag var tvungen att bromsa bort fart, det var många backiga sträckor. Och i nerförsbackarna får man lite extrafart tack vare frihjulet.
SS15 Hagfors, den var heller ingen lek. Sista delen var bitar av Hagfors sprinten och slutade på Hagfors Arena. Det var också en bit jag hade svårt att hålla hastigheten. Lasse släpper klocka och tripmätare och hjälper mig genom att tala om hur jag ska köra för att komma till målet. Blev lite tight med en bal på ett ställe, men det sa Lasse först när vi gått i mål för dagen.
SS 16 Torrsked, 10 km lång är dagens sista sträcka. Har använts både i Värmland runt och Svenska rallyt.
Vi åker över stora krön längs sjön Örten.
Vi åker hem till Karlstad och Färjestadens travbana.
Vi kollar över bilen lite snabbt, men vi har inte haft några problem så det är snart gjort. Vi passar på att fylla på lite olja i växellådan.
Vi ligger nu på 31 plats av 40, vi är fortfarande nöjda med vår insats men trötta efter en lång dag.
Vi somnar ovaggade på kudden i hotellsängen.
Lördag.
Vad fort tiden går när man har roligt… Det är rallyts sista dag idag.
Tidig start idag också. vi åker till Travbanan och får transpondern monterad. Vi kollar
startlistan var vi ska starta idag. Man åker omvänd ”ordning” i regularity, dvs. den med mest poäng som ligger sist startar först.
Det gäller att hålla koll vem man har framför och bakom sig så man går in i startområdet vid rätt tidpunkt, (men är framförvarande bil sen väntar man inte på den utan åker in på sin tid.)
Idag går rallyt ner mot Örebro hållet.
SS 17 Gammalkroppa är dagens första sträcka, ca 10 km lång.
SS18 Brunnsjötorp. första biten är känd från Bergslagsrallyt bland annat. En ganska snabb sträcka. Knappt 10 km lång.
SS19 Striberg, den är nästan 11 km lång. Rak i början och ”trång skogsväg” mot slutet.
Vi har en passerkontroll i Nora. Vi åker in på ett folkfyllt torg, där står Ola Strömberg och
presenterar bilarna. Vi får kliva ut och visa dagens stass. (Vi klär oss som på 60-talet under hela rallyt, eftersom det blir ganska svettigt och varmt byter vi stass varje dag.) Vi blir bjudna på en strut med den suveränt goda Noraglassen. Den smakade bra i värmen.
Vi åker vidare mot Lindegården i Lindesberg för service och lunchuppehåll. Där är det också mycket folk.
Jag blir uppkallad till speakern och får berätta om oss och vårt ekipage.
Efter maten är det bara 4 sträckor kvar. Lasse får migrän, inte kul. Han kämpar med klockan och tripmätaren trots detta.
SS 20 Seltorp är en kort sträcka, 5 km lång. Klassisk rallysträcka med mycket rattande men rolig.
SS 21 Långsmon, nästan 11 km lång. Snabb början och krokig mot slutet.
SS 22 Skäggebol. 7 km lång, snabb i början och krokig i slutet.
SS 23 Lundsberg, 9 km lång. (Jo, det är i trakten av Lundsbergs skola, mycket vackert
område.) Trixigt slut på sträckan.
Vi åker åter till Karlstad. Idag har vi avverkat ca 6 mil SS och 41 mil Transport. Vi går i mål vid Värmlands Museum. Vi lämnar tidkorten och sedan blir det en stunds väntan innan vi åker upp över målrampen.
Vi får kliva ur och visa upp oss och ta emot folkets jubel, trots att vi inte vunnit vår klass.
Folk är flitiga med sina kameror.
Vi åker till hotellet. Jag hinner byta om innan det blir avslutningsbuffé. Lasse blir kvar på
hotellet i sängen med sin migrän.
Allt har blivit ganska sent denna sista dag, så prisutdelningen blir först efter 23.00 på kvällen.
Jimmy Ohlsson vann Historiska rallyklassen totalt och i regularity blev det norsk seger,
Thorbjörn Bye och Oddvar Moland.
Ewy Rosqvists pokal gick till Nina von Krusenstierna i regularity och till Annie Seel i
Historiska rallyklassen.
Vi slutade totalt på 31 plats av 40. Vi har även i år gjort bättre ifrån oss än vad vi gjorde förra året.
Om vi är sugna att anmäla oss till nästa år? Jomen visst.
Vi åkte hem på söndagen lugnt och fint. Veckan efter blev det lite bilvård. Bilen behövde
tvättas och vi har även bytt gummiknutarna som utsätts för slitage under rallyt.